RESAN TILL SYDAMERIKA

hejsan här är en berättelse som jag har kommit på..
vi skulle alla i hela skolan skriva en berättelse och sedan skulle lärarna ta dem typ bästa,
och det kallas guldpennan men aja den är lite för lång men hoppas ni orkar och läsa den men jag hade glömt och lämna in den som min blev inte med...
och det är lite stavfel...

Jag satt i flygplanet på väg till Sydamerika, på en affärs resa, Jag hör att någon ropar mitt namn ’’Tom…Tom är det verkligen du?’’ Jag vände mig om och skulle kolla vem det var som ropade mitt namn, det var Karl min bäste vän sedan jag var ett litet barn. Han öppnade munnen och sa ’’Jag hörde att du fyllde 30 år igår …’’ Han gäspade, han såg trött ut… nu fortsatte han att prata. ’’… Grattis förresten, men vart ska du åka ?’’ jag svarade ’’ jag ska åka till Sydamerika’’ och då svarade han ’’jaha ska du ta en liten semester från jobbet ?’’ och då svarade jag ’’ehh.. när man hinner aldrig ta semester från jobbet, men jag ska på en affärsresa och vart ska du ? ’’ Då sa en flygvärdinna ’’kan alla vara snälla och sätta sig ner ’’ karl gick och satte sig ner på sin plats, vi satt 5 stolar ifrån varandra och så upprepade hon det igen ’’kan alla vara snälla och sätta sig ner’’. Jag var också jätte trött så jag somnade.
Jag hade sovit i ca 3 timmar, nu var jag äntligen framme i Sydamerika. Jag hann inte ta reda på vart Karl skulle åka, Han sov fortfarande men jag väckte honom i alla fall, ’’Karl… Karl vakna’’ han öppnade ögonen och sa oroligt ’’ vart är vi ?’’ jag svarade lugnande ’’ Jag ska av nu, vart ska du ?’’ Han svarade lättat ’’ Jag ska också åka till Sydamerika, Varför tror du att jag sitter i en flygplan som ska åka till Sydamerika’’ Han skrattade till och det gjorde jag med. När vi var på väg ut ur flygplatsen sa jag till han ’’vad ska du göra här i Sydamerika?’’ han svarade ’’Jag ska samma sak som du’’ Vi skrattade till och skulle in på hotellet, vi hade kommit en dag innan. Jag och karl hyrde ett rum bredvid varandra.
När jag vaknade så kände jag lukten av ägg och bacon, Jag gick först till toan och duschade. Jag tog varmt vatten min mage kurrade. Så nu när jag äntligen hade duschad klart så gick jag till köket och kollade, Han satt redan och åt, Han hade som tur gjort en talrik till mig också, Nu när jag har ätit mig mätt så sa jag till honom ’’ du Karl vilken tid ska vi dit?’’ Han kollade på mig och sa ’’klockan 15:00’’ Jag kollade på klockan som var ovanför köksdörren, Klockan var 12:00, Jag gick och tittade på tv och gjorde mig i ordning, nu var vi äntligen framme där vi skulle möta en man som skulle berätta vart vi skulle åka, jag forskar om djur, Vi kom fram till honom och då sa jag och Karl ’’Hej, vad har vi för uppgift ?’’ och då sa han ’’Vi har hört att det finns dinosaurier här i Sydamerika i regnskogen’’ jag och Karl tittade på honom lite förvånad och sa ’’dinosaurier?’’ Karl sa ’’jag trodde att dinosaurier var utdöda ?’’ Då sa mannen ’’det trodde vi med’’ Sen gick han till sin bil och på vägen sa han
’’ni måste leta, Vi tror inte heller att det fanns, men det har kommit några personer och har berättat att det finns dinosaurier och då måste ni titta efter om det verkligen finns’’ Jag och Karl trodde verkligen att han skoja men vi måste göra som han säger. Vi måste ju tjäna pengar…
Nästa dag åkte vi bil till regnskogen, Karl såg lite orolig ut och sa ’’du Tom, jag tror att vi har kört vilse’’ jag kollade på honom och väntade på att han skulle säga att han skojade. Det gjorde han inte, och nu såg han ännu mer orolig ut,
’’Du Tom bensinen är slut’’ och jag svarade ’’ Jag trodde att du fyllde den full ?’’ Han tittade på mig och sa ’’det gjorde ju jag !’’ … ’’ men, vad ska vi nu göra ? Vi har varken mat eller vatten eller bensin !’’ så vi tog lite saker som vi trodde att vi skulle behöva. Sen började vi vandra. Vi vandra och vandra men vi kom ingen stans. Då började stenarna hoppa och hoppa och flesta träden gick sönder, och då sa jag till karl ’’ är det jordbävning eller ?’’ Sen lät det som ’’waaaaaaaahh’’ Karl tittade på mig och sa ’’Jag tror inte att jordbävningar låter’’ sen såg vi bland träden nåt stort och rött. Träden gick av när den stora saken gick förbi träden. Då den hade kommit ut från skogen såg vi det, Det var en DINOSAURIE! ’’Karl har du någon plan ?’’ Karl tittade på mig och sa ’’självklart……. Spriiiiiiiiiiiiing’’ Då hörde dinosaurien Karl skrika och då sprang den efter oss. Jag blev rädd,
Efter vi sprungit någon meter så såg jag en stor buske som låg bakom ett stort träd, Jag och Karl gömde oss i den stora busken, Som tur var såg inte dinosaurien oss. Jag och Karl var jätte hungriga. Vi hade bara ätit frukost och jag kollade på min klocka och såg att klockan var 23:00 ! Som tur så hittade jag en buske som var mitt emot den som jag och Karl satt i. Det var någon frukt som jag hade sett på extremöverlevnad. Det är en tv program som en man brukar vara lite på olika ställen där man kan bli vilse, och då äter han insekter och växter. Jag tittade på en av hans avsnitt förra veckan då var han vilse i Sydamerikas regnskog. Då sa han att man kan äta. Den frukten den var väldigt sällsynt, Namnet var konstigt så jag vet faktiskt inte vad det heter…. ,
En sån var lika stor som ett äpple, Så jag sa till Karl ’’ Karl titta där !,’’ och jag pekade mot den röda frukten. Han kollade på mig och sa ’’okej… Vad är det ?’’ hans mage vrålade… ’’ Man kan äta den’’ Sa jag, Han kollade på mig med en blick som om han hade just hittat en miljon kronor. Han sprang fram till frukten och gapade så stort att han fick plats med en hel. Jag åt också jätte mycket till jag blev så mätt att jag höll på att spricka, jag var så trött att jag inte visste var jag skulle somna, Så jag somnade i den busken jag och Karl satt i för några timmar sedan. Nästa dag när jag vaknade såg jag dinosaurien som jag och Karl hade sett tidigare. Jag kom på att jag hade kameran i bilen som vi hade lämnat. Nu när Karl äntligen vaknade sa jag till honom ’’Du Karl jag kom på att vi hade kameran kvar i bilen, Vi måste gå tillbaka till bilen och hämta kameran’’ Karl tittade på mig och sa ’’ Det är ju smart..’’ …. ’’ ..Vi kan knäppa ett kort på dinosaurien och då kan vi bli miljonärer’’ Jag titta de på honom och nickade ’’det är ju smart tänkt av dig Karl du som bara tänker på sötsaker’’ jag skrattade till och han tittade på mig med en illsken blick och sa ’’du Tom det är inte sant’’ Jag skrattade ännu mer. Medan vi gick till bilen så såg vi inte till dinosaurien. Nu såg vi äntligen bilen. Den var precis som vi lämnade den. Jag gick fram till bilen och såg att det var en skunk i bilen.
Jag tog försiktigt kameran men jag råka prassla med nycklarna som satt i bilen så skunken kissade på mig. Sedan hoppade skunken ner från bilen och sprang fort bland buskarna, Karl tittade på mig och brast i skratt. När han lugnat dig sa han '' Herre jösses, vad du stinker !'' Sedan fortsatte han att skrattade hela vägen. För mig sved det i ögonen jag fick fram tårar. Karl lugnade sig och sa ''Tom grinar verkligen du?'' Jag tittade på honom fortsatte att prata '' Du Tom det var inte meningen att såra dig'' Jag tittade fortfarande på honom. Jag försökte säga något men han gav sig inte han fortsatte att prata '' kan du förlåta mig Tom ?'' Jag fick nu äntligen chansen att prata '' Du karl det är inte det. Det svider som in i helve... i ögat fick i pisset i ögat'' han skrattade till, och då sa jag till Karl '' haha. Trodde du verkligen att jag grinade?''
Karl tittade på mig med sorgsna ögon och sa ''Det gjorde faktiskt jag!'' Jag sträckte armarna för att krama honom men han flyttade sig ett steg tillbaka, För att jag inte skulle kunna krama honnom. Sedan sa han '' tror du att jag tänker krama dig ?, du stinker ju !'' jag och han skrattade till. Nu var vi äntligen framme vi den busken jag och Karl hade gömt oss innan. Vi såg dinosaurien, Han åt på en noshörning, Jag hade kameran i handen. När jag skulle ta ett kort så hade jag varit så dum i huvudet och glömmt bort att ta bort blixten från kameran. Då dinosaurien fick syn på oss.
Dinosauriem blev arg och kom och jagade oss. Jag och Karl sprang för livet men Karl kunde inte springa lika fort som mig och dinosaurien . Den fick tag i Karl. Jag såg varje bett dinosaurien tog från Karl men jag kunde inget göra, jag skrek ''Kaaaaaaaaaaaaaaaaaaaarl !'' men det var redan försent, tårarna rann ner för kinderna och Karl var borta min bäste vänn var död !
Dinosaurien fick syn på mig, och jagade mig med,
men jag han inte helller gömma mig ifrån dinosaurien....

Kommentarer
Postat av: HANNA

tack :)

2011-05-28 @ 22:13:35
URL: http://hannalovisasol.blogg.se/
Postat av: lisacorneliaa

Allt bra? :D

2011-05-28 @ 22:54:26
URL: http://lisacorneliaa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0